Lite godtyckligt

Vassa Eggen tipsar om två nästan identiska screen casts-program. Smidiga och gratis, med ett litet vattenmärke i filmen.

Båda verkar vara Java Applets och kör igång via webbläsaren, så inga program behöver installeras, så länge du har en Java RE.

Den ena http://www.screencast-o-matic.com/ fungerade ypperligt och hade export till youtube, flash-film, avi och quick time. Möjlighet till att lägga

Screenr är snarlikt och fungerar också bra, men saknar några av Screencast-o-matics fungerar som exempelvis notiser, dvs. förklarande texter som dyker upp vid givet tidpunkt i filmen.

Ypperliga verktyg för att snabbt få till en förklaring av applikation eller system för kund eller träning. Dock saknas ofta använd zoom-möjlighet och längden är begränsad.

Google är helt galna.  De släpper nya grejer hela tiden. Titta bara på denna fascinerande produkt. Google Squared En dynamisk semantisk sökning som kan skapa dynamiskt konfigurerbara faktablad. Kanske använbart. Men framför allt rätt läckert upplägg:

Och sen håller de på och knepar på en annan produkt Google Wave. Där man på nåt vis försöker lyfta all interpersonell kommunikation på alla plan samtidigt in i en Gmail på steroider. Bild, diskussion, epost, status, dokument, m.m. m.m. allt i samma flöde:

Mer intressant analys och diskussion angående Google Wave och liknande produkter här: http://online-pr.se/google-wave/ett-nytt-internet-pa-desktop-eller-i-browsern/#comments

För några veckor sedan smygsläppte TV4 sin svtplay-rip off med det passande namnet namnet tv4play.se. Och i många avseenden liknar de varandra. Inte så konstigt kanske eftersom det är Doberman som stått för koncept och design båda gångerna. Å andra sidan, varför ändra ett vinnande koncept? Det har ju gått väldigt bra för Svtplay. Det beror antagligen mycket på ett vasst och vettigt utbud, något som säkert även TV4 kan ståta med. Men reklamen kommer man inte ifrån.

Det verkligt intressanta med tv4play.se är dess användning av det snart ett år gamla Facebook-connect. Detta API möjliggör att man som autentisering för någon mertjänst kring sin huvudapplikation kan använda sitt Facebook-id. I detta fall används det enbart för att kunna lägga kommentarer på videoklipp. Men det känns oerhört mycket smidigare att logga på med sitt facebook-konto än att behöva skapa ett nytt, och behöva sprida sitt redan så utnötta standardlösenord på ytterligare en halvkasst implementerad lösenordskryptering.

I den bästa av världar går fler och fler tjänster, sociala som nyttobetonade, över till användning av någon Unified Identy-lösning, som OpenID eller MS CardSpace, istället för att låsa sig till en enskilds aktörs. Men vinsten i detta fall är väl att ens digitala fotspår blir synliga i en social applikation som Facebook, per automatik. Om det nu är en vinst?!

Under stora delen av eftermiddagen har DN.se:s haft följande snygga lilla clipart på sin första sida

Frågan är, har de hittat WordArt-knappen? Jag vill på intet sätt sänka mitt betyg från mitt tidigare inlägg, men det är inte samma goda nivå på nyhetsgrafik som ofta exemplifieras riktigt bra på http://infographicsnews.blogspot.com/ (tack papperstiger!)

En intressant affär annonserades just. En relativt kort tid efter spekulationerna om uppköp av IBM så annonserar i dag Oracle att man köper Sun. Det finns många intressant aspekter i det uppköpet. Men det som blir min första undran är hur man ser på MySQL som ju sedan något/några år ingår i Suns portfölj.

Här en generellt positiv recension:
http://seekingalpha.com/article/131773-oracle-acquisition-of-sun-makes-perfect-sense  

Inget om MySQL i svenska medier.
http://www.idg.se/2.1085/1.225050/oracle-koper-sun
http://www.dn.se/ekonomi/oracle-koper-sun-for-63-miljarder-1.848128

Officiel pressmeddelande från Oracle:
http://www.oracle.com/sun/index.html

Det är några veckor sedan som svd.se släppte sin, på utvecklarbloggen länge omtalade, omgörning. Inte nog med att de i tid var hyfsat långt efter dn.se. Stil-, interaktion, teknik- och layoutmässigt är de också långt från den renodlade och väl strukturerade dn.se.
Jag har inte gjort någon djupare analys av dessa två väldigt omfattande nättjänster. Men här är några saker som jag tänkt på.

• Reklam
  Jag vet inte hur de gör, men det känns som DN.se inte behöver lusa ner allt från redaktionellt kvarvarande utrymme med reklam. Bonnier VS. Shibsted. Nä, oljemiljonerna verkar lysa med sin frånvaro på svd.se. Massa autoscrollande flashar och annan dynga. Man blir vimsig.
• Spaltindelning och struktur
  Jag gillade DN.se även innan omgörningen. Och jag tycker inte svd.se kommit ikapp ens den föregående dn-versionen. Oavsett är jag återigen imponerad över hur dn.se lyckas inbjuda till läsning i de olika puffarna. Oavsett ämne så lyckas de med de många små tumnagelbilderna driva massa oväsentlig läsning för mig. Sedan vet jag inte om den översta animerade puffen är i förhållande till det puffpärlbandet i två högerspalter var ett så smart drag, för hur ofta är man kvar i toppen på sidan? Jo, så länge man går till artiklar hela tiden, men där är inte den animerade puffvisaren.
  Båda kör ju numer med måna breda tvåspalts, med dragarbild,-huvudnyheter så det är ingen skillnad. Iofs snyggare implementerat på DN.
• Artiklar
  Artiklarna är väldigt väl disponerade på dn.se. Jag gillar spaltindelningen och de fräscha vita ytorna efter rubrik och ingress. Våga bryta spalterna lite. Grymt!
• Centrering
  2009. Centrering or not? Är det verkligen en fråga? Resten av webben bestämde sig för typ 8 år sedan. Så ni vågar nog också SVD.
• Videointegration
  Här är jag ute på djupt vatten. Har inte kollat svd tillräckligt. Men dn har en fräsch videointegration. Har aldrig varit särskilt förtjust i att tidningar ska göra massa halvkeckig TV. Men att klippa in TT, Youtube eller eget mitt i artiklarna är bara braanvändning av mediet. Kalas.
• Nyhetsvärdering
  Jag tycker fortfarande, omgörning eller inte att man värderar och rubriksätter något mer kvällstidningsaktigt på svd.se. Denna skillnad har tyvärr jämnat ut sig på senaste och det känns som man jobbar med betydligt snabbare scoop som topnyheter än förr, vilket kanske är en naturlig utvekling

På det hela taget ett ganska stort övertag till DN:s webbsatsning. Kan det vara så att det faktiskt hjälper väldigt väl att anlita utomstående för strategisk interaktions- och designkonsulting än att köra in house? Som jag förstått det så har Doberman stått för DN:s omgörning medan svd.se har använt sina egna.

Att jag sedan en tid tillbaka hellre sätter mig med papperstidningen svenskan än DN, hemma vid köksborde, det är en annan historia.

Jag hade det höga nöjet att få skåda Stockholms innerstad från ovan. På våning 16 i en utav Hötorgsskraporna. Jag kände verkligen historiens vingslag studsa bland väggarna, husen är ganska smala. Och apropå IT-hysterin och webbhistoria. Surfade idag runt lite på Myspace och kom på att jag har ett konto där. Försökte logga in och hantera lite. Shit, vikket kasst gränssnitt. Fullkomligt hopplöst fult och vedervärdigt osmidigt att hantera.

Det är onekligen en intressant utveckling, när trafik och innehåll betyder mer än yta och funktion. Och tur är väl det. Så väsensskilt de galna flashåren med yta och design framför innehåll. Jag vet inte om min och en DTP-polares hållning angående text i layoutsammanhang som bara gråa rutor är särskilt hållbar i längden, eller?

Jag kom över ett nummer av magasinet Att:ention (08/06) häromdagen. Hade aldrig sett tidningen förut. Kul tänkte jag, hålla sig ajour är viktigt. Men det glättiga livstilsmagasintrycket uteblev, vilket i och för sig kan kännas skönt. Det är ju inte så att vi har för få magasin i den genrén i tidningshyllan. Däremot uteblev också känslan av att ha blivit fångad av innehåll och formsrpåk. Numret jag kommit var mer av en ryggdunkarkavalkad och en journalistik som dragit listfetischismen till sin yttersta gräns. Mest listade man personer och beskrev hur framgångsrika de var. Kan behövas sådana vitamininjektioner i ens egna vardag ibland, för att sporra en, men det blev lite mycket.

Vissa prylnotiser, à la inflight-magasin, var fyndiga men å andra så väljer jag nog hellre en renodlad pryltidning för att uppdatera mig på den fronten. Så mitt spontana intryck när jag läst tidningen, som jag trodde var nystartad, att vad sjutton ska de skriva om här näst. Nu har de ju plåtat och intervjuat alla framgångsrika kompisar. Denna åsikt kom dock på skam när jag googlat fram att tidningen funnits ett tag och säkert lyckats fånga både publik och hitta innehåll. Så detta inlägg säger nog mer om hur illa insatt jag är än om tidningen Att:ention. En sak jag har koll på är dock layout och formgivning och jag var inte nöjd med vad jag upplevde. Själva inramningen fick mig att tro att varje uppslag var en sådan där försmädlig annons som liknar redaktionellt innehåll med en ”detta är en annons”-disclaimer inramat i huvudet. Nä, typsnitt, färgval och foto var riktigt lamt. Men beträffande innehållet så får jag väl hålla utkik framöver.

Läs mer på: http://ekonominyheterna.se/attention/

Förresten är det någon som vet vilket magasin jag far efter som uppfyller denna beskrivning: Ett nytt mode/livstils-magasin med ett namn som är ointressant som namn betraktat utan mer för dess sirliga sigill/logotyp?