Lite godtyckligt

Hade lite korv. Egengjord älgkorv och merguez. Jag ville göra korvgryta men ville undvika vitlök och tomatbas, så alla medelhavsvarianter räknades bort. Kvar blev denna lilla curry, lök och äpple-variant: http://www.recept.org/Korvgryta_med_lok_och_apple.html

Jag drygade dock ut den med:

• morötter som jag la sist, tunna slantar som inte behövde så mycket kok.
• vita bönor
• lite vid i fonden
• liten skvätt socker
• spiskummin

Så skulle två auberginer i kylen bli något av. Moussaka, poppade upp först. Idén var att göra något som man kunde bjuda även Frans, 8,5 månader, på. Salt ska man undvika. Jag tänkte att den saltlakning som man utför vid tillagning av moussaka borde vara ok med tanke på att man sköljer och har sig. Kanske har jag fel, i alla fall så gick rätten ner hos lilla Frans uttdrygat med cous cous.

Själva moussakan då, för oss som får äta salt, blev fantastisk. Jag följde det här receptet nästan fullt ut, förutom att jag drygade ut det med lite röda linser. Alla moment fick ta väldigt lång tid eftersom jag pausade med tvättning, matning och blöjbyten. Väldigt lyckat.

Så hade vi precis skrapat ur och diskat gjutjärnsgrytan så var det dags att lägga lergrytan i blöt. Det hade köpts en hel ekologisk kyckling på 1,7 kilo. Denna gång skulle allt göras enligt konstens regler. Ändå glömde jag bort det viktiga att ställa in den i kall ugn. Hursomhelst. Sara och hennes gamla fransa au-pair-barn kom på besök, så vad passar bättre än helstekt kyckling på prvencalskt vis.

Riktigt god mat är sällan särskilt komplicerad. Det känns ofta som det snarare handlar om bra råvaror och att det får ta tid att laga. Tid som i planering och möjlighet att vara på plats vid vissa moment. Receptet jag använde är nästan rakt av detta: http://www.receptcentralen.se/fest/helstekt-kyckling-som-i-provence/

Kycklingen innan stekning

Det som skiljer sig är just lergrytan och jag fick chansa lite på stek/koktiden. Jag hade inne den i 1,5 timme och tog av locket de sista 20 minutrarna. Dessutom hade jag temperaturen på strax över 200 grader, eftersom grytan var dränkt i vatten när jag började. Två gånger hällde jag spadet över kycklingen. Kanske hade fungerat med lite kortare koktid.

På spadet så kokade jag, på mammas inrådan, upp en sås med grädde och lite salt och peppar. Ingen annan kryddning. Jo, kanske lite socker eller honung för den blev fastligt syrlig, spadet alltså, med tanke på alla citroner.

Vitt vin, kinakålsallad och ris. Blev supergott.

Det första som kokades ihop inför en 8,5 månader lång pappaledighet var en härlig köttfärssås på nötfärs, en Bolognese. Vi hade inte käkat potatis på länge så det fick bli pressad potatis istället för potatis. Inget speciellt recept användes för detta, det sitter någonstans i bakhuvet. Koka länge med mycket vin. Jag adderade också champinjoner. Tillagade på samma vis som i Julia Childs burgundergryta, Boeuf Bourgignon (förtjänstfullt översatt här): nämligen att smörsteka dem separat. Det blev mycket gott och väldigt många lådor och lite som fick frysas in. Perfekt användning fick vi av gjutjärnsgrytan också.  Bra start!

Kan en blogg ligga i mer träda än denna? Antagligen inte. Snarare dvala. Men det har väl å andra sidan varit denna domäns öde ända sedan jag skapade kastel.org. Jag har kommit och gått. Allt har sin tid. För den som följer Hamberg-Käste, med yngstingen Frans i spetsen så finns det en egen blogg att följa. Den får man länken till om man frågar.

Vill man veta vad jag säger om teknik och livet hos min arbetsgivare, Nansen så bloggar jag ofta på blog.nansen.se. Vill man veta vad jag gör på min lilla deltid så finns allt att hämta på mittegna företags webbsida: www.singit.nu. Så det sammanfattar väl de senaste 2 åren. Nytt jobb, ny lägenhet, ett barn, ett eget företag.

Men misströsta inte, vem som nu råkar hamna här.  Denna lilla webb kanske får ett syfte. För sedan i torsdags är jag hemma med Frans, och det är såklart fullt upp och spännande på alla sätt och vis. Men det slog mig  jag lagar en del mat, och att jag vill minnas vilka recept och rätter som blev bra så istället för att skriva upp dessa i en bok så lägger jag dem här. Voilà, lite godtyckligt, så att man inte glömmer bort…

Föga anade vi att café-valet var så rätt. Vad passar väl bättre än att starta en läsecirkel på ett förlagscafé? Vertigo förlag och dess hemmahamn hade precis slagit upp portarna i nytt namn – Café Sodom. Jag kände det som Café Soda, och hade några gånger noterat att självaste Björn Ranelid baxade ut sin berömda jagga ur garaget bredvid. Den naturliga mötesplatsen alltså för första träffen i ens första läsecirkel, när man bestämt sig för att första boken är Ranelids ”Det första könet”.

Man snackar inte bort att Ranelid är en betydande svensk författare. Men vadå betydande? Är han känd för sitt författarskap, sin talekonst eller bara för att han är känd och smått excentrisk? Dessa frågor var några av motiven bakom valet av Ranelid.

Nå, hur gick snacket? Jo, det matades på om än det ena, än det andra. Bokvalet var helt klart en bra start, om man avser att diskutera och analysera. Sammanfattningsvis kan väl konstateras att Ranelid själv stod ivägen för behållningen av historien, både hans ego och hans språk. Inte minst formuleringen ”att släppa sin säd”, om än så skönt allittererande, stod för ett av störmomenten hos samtliga i gruppen.

För Stina & David kanske utgåvan utan Ranelid själv stolt poserandes på baksidan, gjorde att helhetsintrycket drogs upp något. För i huvudsak så hade vi två en helt OK läsupplevelse med några känsligt och vackert målade levnadsöden. Historien om systrarna Ribe berörde däremot bara delvis, och alla i gruppen saknade i omgångar stringens, konsekvens och djupare analys av dessa kvinnors motiv och känsloliv.

Alla var också rörande eniga om att boken, som vållat så stort rabalder mellan Skugge och Ranelid –  eller var det angående Ranelid själv? det flyter ju som sagt ihop – inte kändes som någon inlaga i könsdebatten. Boken tecknar två starka och i vissa fall egensinniga kvinnor, kort och gott. Med det sagt så känns titelns parafraserande på Beauvoirs milstolpeverk bara som falsk marknadsföring.

Läsecirkeln framför Ranelids garage

Självaste Ranelid själv

Härom helgen testade jag att jäsa Bröd på samma deg i olika temperaturer. Dvs den sista jäsningen när bröden är formade.

Det lägre brödet på bilden jäste något varmare (och därmed snabbare), det högra i normal rumstemperatur. Skillnaden blev markant. Jag upplevde det som att det snabbare jästa brödet flöt ut mer i ugnen, ungefär som att degen blivit för lös och tappat sin spänst något.

Satt stora delar av söndagen med Ekke och youtubade, pinsamt nog, för mig oupptäckta Eddie Izzard. Fantastiskt bra! Och stand up räcker inte som begrepp. Det var mer galen associations-snubbe som avhandlade allt, högt och lågt, utan att bli plump och med rätt mycket hjärna. Här är en annan skön film. Radiotjänst har blåst upp sitt tackformat till att bli en giggo-flash mob, väldigt fint:

Det här göteborgskollektivet eller vad det nu är, som är ute på stan bland folk och sprider glädje var också sköna:

http://thetramsessions.se/

Vassa Eggen tipsar om två nästan identiska screen casts-program. Smidiga och gratis, med ett litet vattenmärke i filmen.

Båda verkar vara Java Applets och kör igång via webbläsaren, så inga program behöver installeras, så länge du har en Java RE.

Den ena http://www.screencast-o-matic.com/ fungerade ypperligt och hade export till youtube, flash-film, avi och quick time. Möjlighet till att lägga

Screenr är snarlikt och fungerar också bra, men saknar några av Screencast-o-matics fungerar som exempelvis notiser, dvs. förklarande texter som dyker upp vid givet tidpunkt i filmen.

Ypperliga verktyg för att snabbt få till en förklaring av applikation eller system för kund eller träning. Dock saknas ofta använd zoom-möjlighet och längden är begränsad.

Vi skulle sporta på bosön och vara duktiga. Jag och några gamla Gaia kamrater. Men det visade sig bli en helg iPhonens tecken. Just nu väntar vi på att lammsteken ska bli klar efter den utsökta murkelasoppan. Och vad gör vi? Löser livets svåra nötter? Nej vi knappar på en varsin iPhone. Helt bissart men också helt förklarigt. Ekke fick sin häromdagen. Vi är som barn i gratis godisbutiken. Malm och ekke spelar schack och jag redigerar bilder med Photogene:
Före och efter, gissa vilken.

« Äldre inlägg