Lite godtyckligt

Föga anade vi att café-valet var så rätt. Vad passar väl bättre än att starta en läsecirkel på ett förlagscafé? Vertigo förlag och dess hemmahamn hade precis slagit upp portarna i nytt namn – Café Sodom. Jag kände det som Café Soda, och hade några gånger noterat att självaste Björn Ranelid baxade ut sin berömda jagga ur garaget bredvid. Den naturliga mötesplatsen alltså för första träffen i ens första läsecirkel, när man bestämt sig för att första boken är Ranelids ”Det första könet”.

Man snackar inte bort att Ranelid är en betydande svensk författare. Men vadå betydande? Är han känd för sitt författarskap, sin talekonst eller bara för att han är känd och smått excentrisk? Dessa frågor var några av motiven bakom valet av Ranelid.

Nå, hur gick snacket? Jo, det matades på om än det ena, än det andra. Bokvalet var helt klart en bra start, om man avser att diskutera och analysera. Sammanfattningsvis kan väl konstateras att Ranelid själv stod ivägen för behållningen av historien, både hans ego och hans språk. Inte minst formuleringen ”att släppa sin säd”, om än så skönt allittererande, stod för ett av störmomenten hos samtliga i gruppen.

För Stina & David kanske utgåvan utan Ranelid själv stolt poserandes på baksidan, gjorde att helhetsintrycket drogs upp något. För i huvudsak så hade vi två en helt OK läsupplevelse med några känsligt och vackert målade levnadsöden. Historien om systrarna Ribe berörde däremot bara delvis, och alla i gruppen saknade i omgångar stringens, konsekvens och djupare analys av dessa kvinnors motiv och känsloliv.

Alla var också rörande eniga om att boken, som vållat så stort rabalder mellan Skugge och Ranelid –  eller var det angående Ranelid själv? det flyter ju som sagt ihop – inte kändes som någon inlaga i könsdebatten. Boken tecknar två starka och i vissa fall egensinniga kvinnor, kort och gott. Med det sagt så känns titelns parafraserande på Beauvoirs milstolpeverk bara som falsk marknadsföring.

Läsecirkeln framför Ranelids garage

Självaste Ranelid själv

Härom helgen testade jag att jäsa Bröd på samma deg i olika temperaturer. Dvs den sista jäsningen när bröden är formade.

Det lägre brödet på bilden jäste något varmare (och därmed snabbare), det högra i normal rumstemperatur. Skillnaden blev markant. Jag upplevde det som att det snabbare jästa brödet flöt ut mer i ugnen, ungefär som att degen blivit för lös och tappat sin spänst något.

Satt stora delar av söndagen med Ekke och youtubade, pinsamt nog, för mig oupptäckta Eddie Izzard. Fantastiskt bra! Och stand up räcker inte som begrepp. Det var mer galen associations-snubbe som avhandlade allt, högt och lågt, utan att bli plump och med rätt mycket hjärna. Här är en annan skön film. Radiotjänst har blåst upp sitt tackformat till att bli en giggo-flash mob, väldigt fint:

Det här göteborgskollektivet eller vad det nu är, som är ute på stan bland folk och sprider glädje var också sköna:

http://thetramsessions.se/

Vassa Eggen tipsar om två nästan identiska screen casts-program. Smidiga och gratis, med ett litet vattenmärke i filmen.

Båda verkar vara Java Applets och kör igång via webbläsaren, så inga program behöver installeras, så länge du har en Java RE.

Den ena http://www.screencast-o-matic.com/ fungerade ypperligt och hade export till youtube, flash-film, avi och quick time. Möjlighet till att lägga

Screenr är snarlikt och fungerar också bra, men saknar några av Screencast-o-matics fungerar som exempelvis notiser, dvs. förklarande texter som dyker upp vid givet tidpunkt i filmen.

Ypperliga verktyg för att snabbt få till en förklaring av applikation eller system för kund eller träning. Dock saknas ofta använd zoom-möjlighet och längden är begränsad.

Vi skulle sporta på bosön och vara duktiga. Jag och några gamla Gaia kamrater. Men det visade sig bli en helg iPhonens tecken. Just nu väntar vi på att lammsteken ska bli klar efter den utsökta murkelasoppan. Och vad gör vi? Löser livets svåra nötter? Nej vi knappar på en varsin iPhone. Helt bissart men också helt förklarigt. Ekke fick sin häromdagen. Vi är som barn i gratis godisbutiken. Malm och ekke spelar schack och jag redigerar bilder med Photogene:
Före och efter, gissa vilken.

Efter tre sega dagars budande så tog vi hem kampen om en fin 2,5 i Hammarbyhöjden. Kontraktsskrivning sker ikväll. Spännande, skärrande, men riktigt skönt känns det. Och bra! Den är fin, fräsch och snart vår!
Det avgörande måste ha varit när Stina klev in i budgivningen på dag 3, nyss hemkommen från Benelux-turné och tog på sig Dart Vader mössan i lobbyn på vårt jobb och visade var skåpet skall stå. Kraften ruckar berg och skrämmer andra budgivare. Nu ska vi gråta hela vägen till banken och dricka skumpa! Ses i Hammarbyhöjden!

Härligt med gamla kära. Ytterligare ett möte med mitt förlutna. Två Gaianer på Glenn miller café med bra mat och jazz. Heja åke och ekke.

Fint med gamla kompisar på bekvämt avstånd. Henke, polare sedan Norrköping jobbar en våning ner. Vi lunchar ibland och nu var det dags för lunch på vår H&Hs terass. Riktigt fint höstväder. Mer sådant.

Jag har inte knepat så länge men i takt med att man behöver musik för alla sinnesstämningar så fylls mina genre-listor på. Här är dem:

Pianojazz by stavros – inte så mkt blip blop som man kan tro…
Electro by celloman – dunka dunka
Fransk matlagningsmusik de Davide – la chanson
Minimalistrackarna by david – samma toner om och om igen
Tidig by kästel – gamba
Radiohövve by kästlizva – thom yorke får en egen lista
Sång & Skriv-människorna by kassler – kommer fyllas på…mer

Och faktisk en kompilerad av gänget bakom ”Smorgasboard 2007″, en salig blandning helt enkelt. Regeln lyder – Max 2 låtar per snubbe/skiva:
Fulpusharna – megamix by we are from nkpg

Enjoy!

Inte halsmandlar. Inte skrumpna i någon glögg. Inte brända med massa socker på någon sunkig festival.
Nej, enkla, brända i lite saltlag. Helst plockade själv på mallis en tidig vårvinter och självrostade. Men i brist på det så kommer höstens stora grej bli alla nötbolags olika upptåg av mandlar av varierande kvalitet. Men faktum kvarstår. Mandeln är höstens stora grej. Dyr men vansinnigt god. Kom ihåg var ni läste det först!

« Older Entries